Belastning

Igår fick jag för första gången på 10 veckor börja belasta benet igen. Ungefär 20 kg får jag trycka med vilket känns väldigt konstigt. Efter gårdagens träning fick jag väldigt ont. Idag känns det bättre men nu ska jag strax iväg till sjukhuset igen för att träna. Annars är det en mycket härlig sommardag och jag har suttit i solen och läst lite i Ozzys självbiografi som jag fick av Mia i present när hon kom hem från England.

Måndag igen

Så var det måndag igen. Det brukar man vara lyckligt ovetandes om på sommarlovet men i år är det lite speciellt. Sjukgymnastik måndagar, tisdagar och onsdagar förändrar livet... Blås bort smärta, lös upp knäled! Jag säger som Tom Araya i Slayer: Some pain will last, last forever...

Malins födelsedag

20:e juni. Min lillasyster Malins födelsedag. Vi uppvaktade henne i morse med frukost på sängen där hon låg kvar i Mellangården och sov räv till klockan 8. Ikväll ska Malin åka och titta på en kajak som hon eventuellt ska få i födelsedagspresent av mamma och pappa. Mia och Anna blev kvar i stan igår kväll efter prinsessans bröllop och sov över på Brantstigen. Erik och jag var kvar på landet. Vi gick och lade oss tidigt och tittade på fotboll, Kamerun-Danmark. En rolig match som till slut vanns av Danmark. Idag vaknade vi tidigt och gick upp till Stockstugan för att äta frukost. Sedan åkte vi ut och fiskade. Jag fick en tvåkilosgädda som vi filéat och gravat. Den ska till Eriks stora glädje grillas och ätas ikväll.

Benet känns något bättre, jag har idag gjort ett nytt försök att skära ned på medicineringen. Tre dolcontin + två panodil + en voltarehn på morgonen och likandant på kvällen. Inget vid lunch. Får se hur detta funkar.

Landet

Skönt...

Landet

53 grader på motorkälken igår. Bra. Svåra smärtor på morgonen idag. Jobbigt. Annars en vacker onsdag med rehabträning och sedan ut till landet.

Milstolpen 50 grader

Igår kunde jag böja knäleden 50 grader. Jag slutade med motorkälken inställd på 52 grader faktiskt, men kanske inte riktigt klarade de där sista graderna. Jag får väldigt ont efter träningen i motorkälken på kvällarna. Ofta blir jag tvungen att ta en extra morfintablett framåt middagstid för att stå ut till kvällen, men det är det kanske värt.

Nu när vi ska börja bo mer på landet så ska jag istället räna på Huddinge sjukhus måndagar, tisdagar och onsdagar så att det inte blir så mycket hattande fram och tillbaka. Jag får bara sjukresa till och från hemadressen nämligen.

Efter några halvdåliga dagar med kyla och regn är nu solen och sommaren tillbaka och jag sitter med Mias MacBook i solen utanför porten och bloggar. Detta är pensionärernas favorittid och favoritplats här på Brantstigen. Kaffe, en macka och tidningen i solen utanför porten mellan 8-9...

So long!

Landet

Idag åker vi ut till landet. Mia stannar tyvärr hemma för hon måste plugga men jag, Ana och Erik får åka ut med mamma och pappa. Roligt för barnen att få leka med sina kusiner som har kommit ner från Piteå. Vi sover nog över tills måndag morgon tror jag. Mamma och pappa har lovat att stå för matlagningen, annars hade jag inte pallat ensam med båda barnen.

Benet är lika segt som vanligt. Igår var en mastodontdag för mig med skolavslutning på altängen på förmiddagen och Eriks kalas på Naturhistoriska riksmuséet på eftermiddagen. Två extra morfintabletter tog jag men hade ändå fruktansvärd mol- och nervvärk när jag kom hem på kvällen. När jag skulle ta kvällsmedicinen upptäckte jag att jag hade glömt att ta medicin på morgonen. Inte konstigt att jag hade värk... Idag har jag tagit medicinen som jag ska i alla fall men jag behöver mer dolcontin från apoteket snarast annars får jag skarva med tradolan. Pillertrillaren...

Nu ska jag satsa på utveckling av knäledens böjning och tänja med mina olika övningar från sjukhuset. Det går så segt. Inatt drömde jag att knäleden plötsligt fungerade igen, det knakade till och jag kunde sitta som vanligt på stolen. Skönt i drömmen men ett jobbigt uppvaknande.

See ya rockers! (though noone but me is reading)

Tråktorsdag

Jaha. Ibland behöver man kanske en vilodag. Jag har precis skrivit personliga brev till mina älskade elever som går ut sexan imorgon. Sorgligt. Sedan bakade jag en tårtbotten till Eriks jordgubbstårta. Han fyller sex år i morgon och vi ska fira det med middag, rundvandring och tårta på Naturhsitoriska riksmuséet. Helt i Erik style.

Benet har bara fått vara. Lite tänjövningar i väntan på varmare vetevärmare bara. Jag glömde fråga om hjälp efter att få på mig stödstrumpan i morse så idag får benet andas frisk luft. Det kanske är bra? När Mia och barnen kommer hem ska vi kanske basta (om vi hinner). Det blir i så fall min andra bastu sedan olyckan. Skönt i värmen för leden...

Nu ska kakan ut ur ugnen!

Rehab

Kom precis hem från rehab på HS. Tog en glassbåt. Jag fick lite information från min sjukgymnast Bodil Andrén om hur det gick med rehabiliteringen vid förra skadetillfället för sex år sedan, de hade anteckningar kvar i datorn.

Tydligen gick det trögt då också och jag hade mycket ont. Det var först i början av juli smärtorna började avta och jag kunde minska på smärtstillande tabletter. Böjningen av knäleden gick dock bättre den gången då jag var uppe i 58 grader den 11/6. Då opererades jag tydligen den 28/4 (vilket låter märkligt sent) och dena gång opererades jag den 14/4. Måste kolla upp det.

Hur som helst så känns det lite som en tröst att det inte går så mycket sämre denna gång. Jag ska försöka hålla humöret uppe ett tag till...

Idag känns det trögt. Jag tror att det är något permanent fel på vissa nerver i mitt ben. Det är en nerv som verkar gå från utsidan av underbenet strax under knäleden och vidare ner på ovansidan av foten till stortån. Den är klämd eller något liknande. Känns inte okej. Jag ska försöka få tag i min läkare eftersom jag behöver mer dolcontin och alvedon vilket inte är lätt. I morse testade jag att ersätta dolcontinet med tradolan som gick ut 2008. Jag skar ned på dolcontinet häromdagen men det funkade inte, det blir outhärdligt precis innan nästa medicinering. Strålande och stickande smärtor mest på översida/utsida av smalbenet mitt på. Var ska detta sluta? Två steg framåt och ett tillbaka. Senast jag var på sjukgymnastiken i måndags hade vinkeln försämrats till 41-42 grader enligt Bodil men jag hade den gamla motorkälken så jag vet inte hur exakt det där är. Framåtskridandet har upphört för tillfället i alla fall. Jag ligger konstant på mellan 40-45 grader hela tiden... Jag är så less på detta nu.

Sommarfest

Natten till idag kom min Mia hem från en härlig Englandsresa med sin skola. De verkade ha haft jätteroligt med äventyrslekar på ett camp söder om London.

Idag är det sommarfest på Höjdens förskola och Erik ska bli avtackad av sina fröknar där. Det blir spännande. Sedan kommer mormor och farmor hit på grillmiddag efteråt men Mia ska tyvärr på examination på lärarhögskolan så hon missar det. Idag verkar det bli årets varmaste dag hittills men det blåser ganska mycket.

Benet känns okej idag men inatt hände något läskigt. Jag hade släppt på ett kardborrespänne på ortosen för att såret under skulle få läka ifred. Så ryckte jag till med benet i sömnen och hörde att det knakade i knäleden och vaknade av smärtan. Det gick nog bra ändå för idag känns det som vanligt igen. Nu ska jag träna lite på min senaste "Bodilövning", att spänna lårmuskeln mha gummiband.

No progress

46 grader i motorkälken idag igen. Knät suger.

Same same

Ny morgon, nya möjligheter? Nja... Det känns varken bättre eller sämre än igår trots att jag tog det väldigt lugnt igår med träningen. Det enda jag gjorde på hela dagen var att gå fram och tillbaka till Höjden för att testa om det gick. Det gjorde det men det var tungt för handlederna.

Idag blir det rehab kl. 14 som vanligt. Jag har glömt bort att göra övningen med stretchbandet som Bodil visade sist, det var en övning för låret. Jag fick också träna knäledens balans på en medicinboll.

Vilodag

Tisdag. Idag ska jag skriva färdigt sagan som jag började på igår, "Pojken och blåvalen". Efter gårdagskvällens molvärk lyckades jag i alla fall somna i vår stora ensamma dubbelsäng till slut. Mormor Marianne sov i tv-rummet. Erik kom in och lade sig bredvid mig någon gång på natten och mormor Marianne kom bärandes på en lite mammagnällig Anna framåt morgontimmarna. Skönt med en lugn vardagsmorgon utan stress, Marianne lämnade barnen på Höjden strax innan kl. 9.

Idag på morgonen känns det bättre och jag sitter och bloggar i köket med en skön vetevärmare under vaden. Mormor Marianne har fått med sig ICA-kort och en inköpslista och jag hoppas att det blir grillväder ikväll så att svärmor kan få något gott till livs. Jag har bett henne att köpa ett lådvin också, det funkar bra med ett eller två glas vin till maten trots medicinerna faktiskt.