tisdag 21 december 2010
tisdag 7 december 2010
måndag 29 november 2010
Måndag
Kära dagbok!
Idag har jag tillbringat förmiddagen framför datorn med lite jobb i SkolportalN under tiden vår nya städerska var här och städade. Eftermiddagen tillbringades på Huddinge sjukhus som vanligt på måndagar och idag körde jag ganska hårt på Crosstrainer, 15 minuter på level 9. Sedan var det temsen, cykling och lite balansträning innan bassängträningen tog vid. Så ser vanligen mina måndags-, onsdags- och fredagseftermiddagar ut nuförtiden. Efter nyår är det tänkt att jag ska återgå i arbete 100%. Nu jobbar jag 50% sedan veckan efter höstlovet. Vi får se hur det går, jag vill inte missa träningarna på sjukhuset förrän jag känner mig bättre i benet.
Idag har jag tillbringat förmiddagen framför datorn med lite jobb i SkolportalN under tiden vår nya städerska var här och städade. Eftermiddagen tillbringades på Huddinge sjukhus som vanligt på måndagar och idag körde jag ganska hårt på Crosstrainer, 15 minuter på level 9. Sedan var det temsen, cykling och lite balansträning innan bassängträningen tog vid. Så ser vanligen mina måndags-, onsdags- och fredagseftermiddagar ut nuförtiden. Efter nyår är det tänkt att jag ska återgå i arbete 100%. Nu jobbar jag 50% sedan veckan efter höstlovet. Vi får se hur det går, jag vill inte missa träningarna på sjukhuset förrän jag känner mig bättre i benet.
söndag 14 november 2010
Sunday bloody sunday
Idag har jag och basrnen haft en underbar söndag med bad på Eriksdalsbadet tillsammans med farmor. Sedan bjöd farmor på hamburgare, vi åkte hem och handlade på kvantum och sedan blev det second dinner med mamma Scans köttbullar och makaroner. Inte världens nyttigast mat men ändå. Efter lite gluttande på Life och kurs i tandborstning sitter jag nu och testar den nya elevdatorn med lite bloggande i barnens rum. De lyssnar på Alfons Åberg. Söndagsmys? Mamma Mia är på stan och tittar på "Dyngkåt" någonting med Mia Skäringer. Benet känns bättre men jag plågas av dålig blodcirkulation och nervskador som jag oroar mig för aldrig ska hitta rätt igen. Vinkeln är uppe i 120 grader nu och jag har gått utan kryckor i ungefär en vecka. Bra och anus alltså. Nu har det gått drygt 7 månader sedan olyckan. Jag har besökt Huddinge sjukhus 65 gånger för rehab och tränar regelbundet fortfarande tre gånger i veckan. Försöker komplettera med simning och motionscykling så ofta jag kommer åt. Blir det någon skidåkning i vinter?
lördag 6 november 2010
torsdag 4 november 2010
Tankar kring "Mötesplats Skola" och "Skolforum 2010"
Få pedagoger fick väl som jag chansen att besöka båda skolornas mässor. Först vill jag rikta ett stort tack till Fredrik Ringström och ATEA för att de bjöd med mig till Göteborg och "Mötesplats Skola 2011". Höjdpunkten där var förstås TeachMeet där vi bjöds på spännande och nytänkande pedagogiska idéer, mingel och tilltugg. I övrigt hade inte Göteborg mycket att komma med. Visst, det var säkert intressanta föreläsningar och många spännande företag ställde ut i sina montrar, men jag saknade den där känslan av att som pedagog kunna komma och lära sig nya saker, inspireras och komma därifrån med en känsla av att ha uppdaterat sig och lärt sig nya saker. Jag saknade öppna föreläsningar, workshops, seminarier utan krav, heta hörnet där vem som helst kan berätta om sina idéer och sin undervisning.
Något av detta som jag i Göteborg saknade så mycket fann jag på Skolforum i Stockholm. Företag som bjuder in oss pedagoger och lockar med gratis inträde. IKT-scenen där en mer avslappnad stämning rådde och vem som helst kunde komma och gå. Det var dock fortfarande alldeles för mycket säljstämning och för lite pedagogiskt växthus...
I Göteborg där jag alltså var med företaget ATEA som erbjuder 1:1 och skolportalslösningar till skolor och kommuner kom jag på att det saknas en hel yrkesgrupp för att dessa fantastiska tekniska plattformar och förnyelse av pedagogiken ska äga rum. En yrkesgrupp som jag skulle kunna kalla tekniska inspiratörer.
Tekniska inspiratörer borde kunna ingå i varje skolpaket som erbjuds av företag som t.ex. ATEA. Tekniskt kunniga pedagoger som vet hur den hårdvara och mjukvara företagen erbjuder fungerar och vilka möjligheter den erbjuder. Pedagogerna som jobbar ute i skolorna har enormt varierande kunskap om detta och för att den utrustning skolorna får ta del av ska komma till sin rätt behöver dessa tekniska inspiratörer finnas med på skolan regelbundet kanske i flera år efter det att systemen införts. Jag skulle till och med kunna sträcka mig så långt som att säga att de tekniska inspiratörerna borde finnas på alla skolor som kör 1:1 eller har för avsikt att ligga steget före när det handlar om IKT. Problemet är att skolan inte har råd att anställa dem. Företagen som erbjuder denna typ av lösningar med hyresavtal på datorer o.s.v. skulle kanske tjäna på att kunna erbjuda detta.
Något av detta som jag i Göteborg saknade så mycket fann jag på Skolforum i Stockholm. Företag som bjuder in oss pedagoger och lockar med gratis inträde. IKT-scenen där en mer avslappnad stämning rådde och vem som helst kunde komma och gå. Det var dock fortfarande alldeles för mycket säljstämning och för lite pedagogiskt växthus...
I Göteborg där jag alltså var med företaget ATEA som erbjuder 1:1 och skolportalslösningar till skolor och kommuner kom jag på att det saknas en hel yrkesgrupp för att dessa fantastiska tekniska plattformar och förnyelse av pedagogiken ska äga rum. En yrkesgrupp som jag skulle kunna kalla tekniska inspiratörer.
Tekniska inspiratörer borde kunna ingå i varje skolpaket som erbjuds av företag som t.ex. ATEA. Tekniskt kunniga pedagoger som vet hur den hårdvara och mjukvara företagen erbjuder fungerar och vilka möjligheter den erbjuder. Pedagogerna som jobbar ute i skolorna har enormt varierande kunskap om detta och för att den utrustning skolorna får ta del av ska komma till sin rätt behöver dessa tekniska inspiratörer finnas med på skolan regelbundet kanske i flera år efter det att systemen införts. Jag skulle till och med kunna sträcka mig så långt som att säga att de tekniska inspiratörerna borde finnas på alla skolor som kör 1:1 eller har för avsikt att ligga steget före när det handlar om IKT. Problemet är att skolan inte har råd att anställa dem. Företagen som erbjuder denna typ av lösningar med hyresavtal på datorer o.s.v. skulle kanske tjäna på att kunna erbjuda detta.
måndag 1 november 2010
Teachmeet GBG
Just nu skriver jag historia med att besöka Teachmeet som för första gången gästar Göteborg. Tack Fredrik Ringström och ATEA :-D
Gothia towers
Sitter på hotellrummet och bloggar. Seg mässa, längtar till Teachmeet ikväll, lite dragigare och dessutom gratis. ATEA som har bjudit hit mig står i sin monter och visar upp/pratar om skolportalslösningar.
onsdag 27 oktober 2010
måndag 25 oktober 2010
Fonterutoli 2007
Jag har just googlat lite på ett härligt vin som vi drack för några veckor sedan. Det hade nog legat i vinkällaren något eller några år så jag gissar att det blir svårt att hitta samma årgång nu på systembolaget. Hur som helst var det mycket gott och nästa gång jag besöker systembolaget ska jag se efter om det finns kvar. Annars kanske man ska satsa på några flaskor av den nyare årgången (2008). Vem vet, det kanske utvecklar sig till samma härlighet om några år. Typiskt att man alltid köper en flaska av ett vin man tror på, lagrar det i flera år och älskar det när man dricker det. Sedan är det borta :-(. Å andra sidan har man ju köpt många som inte motsvarar de högt ställda förväntningarna när man väl korkar upp det.
Det är svårt med vin...
Det är svårt med vin...
lördag 23 oktober 2010
Lördag
Dags att sätta på vinterdäcken... Jag måste bara först göra färdigt det mycket enerverande jobbet att skruva loss alla skruvar och ta vara på fönsterrutorna i grannarnas ytterdörr :-( Varje skruv har försetts med lack i skåran vilket gör arbetet väldigt tidskrävande och frustrerande. Hoppas att reservglasrutorna vi får är värt allt besvär.
fredag 22 oktober 2010
Pubquiz eller hemmakväll
Erik och jag har precis kommit hem från skolan/sjukhuset denna fredag då vi fått uppleva årets första snöfall. Eftermiddagen när solen sken fram påminde mer om en underbar vårdag med dagsmeja än en mörk och kall oktobereftermiddag faktiskt.
Ikväll är det pubquiz på Saltängen. Jag har ingen lust att åka dit, med bil blir det tråkigt och utan bil blir det jobbigt. Vi får se hur det blir. Det lutar åt att jag tar bilen och är där en kortis för att visa att jag verkligen uppskattar och gillar initiativet (tack Ingela och Joel). Men när leden och benet värker, snön har fallit och man fortfarande inte kan gå normalt så känns det inte så lockande :-(
Ikväll är det pubquiz på Saltängen. Jag har ingen lust att åka dit, med bil blir det tråkigt och utan bil blir det jobbigt. Vi får se hur det blir. Det lutar åt att jag tar bilen och är där en kortis för att visa att jag verkligen uppskattar och gillar initiativet (tack Ingela och Joel). Men när leden och benet värker, snön har fallit och man fortfarande inte kan gå normalt så känns det inte så lockande :-(
onsdag 20 oktober 2010
Bra eller anus?
Hösten kryper sig på. Alla man träffar är mer eller mindre sjuka. Själv njuter man av sin nya trådlösa sonos musikanläggning, dricker te och försöker hålla huvudet ovan ytan. Tiden rinner på och jag tränar, tränar och tränar mellan halsont, feber, skola och Huddinge sjukhus. Det börjar bli den där tiden på året då man undrar om det kommer en ny vår liksom. Men det gör det väl. Just nu dock; Höst På Min Planet.
måndag 18 oktober 2010
måndag 4 oktober 2010
Volbeat
Snart ska jag tillsammans med min gode vän Stefan "Yxan" Stridh gå på Volbeat på Hovet. Det ska bli grymt, Volbeat är min nya favoritgrupp just nu. Senaste plattan "Beyond Hell/Above Heaven" är grym och den förra "Guitar Gangsters & Cadillac Blood"är episk.
Hovet den 9/10 2010. Still Counting:
Hovet den 9/10 2010. Still Counting:
söndag 26 september 2010
Ljusnande framtid
Nu har det gått ungefär en månad efter mobiliseringen. Jag har slutat äta värktabletter och rörelse/belastning gär allt bättre. Jag har börjat cykla, det går precis men är på gränsen. Det ger bra träning för både muskler och leden. Jag simmar ofta och har köpt ett klippkort på Västertorpshallen. Jag kan gå med en krycka på platt mark och hemma har jag till och med börjat halta fram utan kryckor kortare stunder. Jag har börjat jobba på tisdagar och torsdagar med SkolportalN tillsammans med kolleger. Kort sagt ser jag nu äntligen en väg tillbaka.
måndag 6 september 2010
Snart två veckor efter mobiliseringen
Med hård träning ofta varje dag har jag nästan lyckats bibehålla mina 110 grader från mobiliseringen. Det bästa är att leden är mjukare i extremläget än tidigare. Det kanske finns utrymme för att få ännu bättre rörelseomfång.
Tiden efter mobiliseringen var väldigt jobbig. Först tre dygn i motorkälken på sjukhuset med morfinpump intravenöst, sedan några riktigt jobbiga dygn hemma. Tyvärr blev jag tvungen att börja knapra tradolan igen för att uthärda smärtan och kunna träna så mycket som möjligt trots den.
Nu har det snart gått två veckor sedan mobiliseringen och det känns allt bättre. I morse tog jag min sista tradolan och nu får man väl uthärda abstinens igen. Vi får se. Idag har jag varit och simmat i Västertorpshallen en timme innan träningen vilket var väldigt skönt för benet och leden. Nu håller jag tummarna för att det ska fortsätta åt rätt håll så att jag snart kan gå igen...
Tiden efter mobiliseringen var väldigt jobbig. Först tre dygn i motorkälken på sjukhuset med morfinpump intravenöst, sedan några riktigt jobbiga dygn hemma. Tyvärr blev jag tvungen att börja knapra tradolan igen för att uthärda smärtan och kunna träna så mycket som möjligt trots den.
Nu har det snart gått två veckor sedan mobiliseringen och det känns allt bättre. I morse tog jag min sista tradolan och nu får man väl uthärda abstinens igen. Vi får se. Idag har jag varit och simmat i Västertorpshallen en timme innan träningen vilket var väldigt skönt för benet och leden. Nu håller jag tummarna för att det ska fortsätta åt rätt håll så att jag snart kan gå igen...
onsdag 25 augusti 2010
måndag 23 augusti 2010
Mobilisering under narkos
Idag var det dags. Jag fastade från midnatt, väntade och väntade. Ingen ringde. Skulle det bli av?
Så äntligen klockan 11.20 kom beskedet; sjukhuset är fullt. Du kan äta som vanligt, vi hör av oss. Det kan bli aktuellt tidigast onsdag. Puh!
Nu blir det kräftfiske med Erik ikväll istället :-)
Så äntligen klockan 11.20 kom beskedet; sjukhuset är fullt. Du kan äta som vanligt, vi hör av oss. Det kan bli aktuellt tidigast onsdag. Puh!
Nu blir det kräftfiske med Erik ikväll istället :-)
tisdag 17 augusti 2010
Mobilisering under narkos
Hej!
Idag har jag varit och besökt skolan. Först Duvnäs där Marie bjöd på god mat och sedan Saltängen och alla underbara barn! Jag längtar tillbaka till jobbet och ser så mycket fram emot att få börja jobba med ettorna tillsammans med Sara som verkar underbar att ha att göra med. Barnen som jag träffat som ska gå i klassen verkar också fantastiska liksom det mesta förutom att det är lite rörigt såhär inför skolastarten med flyttkartonger och ombyggnationer som vanligt...
Tyvärr har knäleden inte blivit bättre och jag är fortsatt sjukskriven. På måndag ska jag läggas in på HS för mobilisering under narkos. Något som jag vill göra men inte vågar. Jag ska sövas och kommer att vakna i en motorkälke och ligga i den ungefär två dygn. Hoppas att de lyckas knäcka upp mjukdelarna i leden så att jag vaknar med bättre rörelseomfång. Jag håller tummarna för att allt ska gå bra och önskar av hela mitt hjärta att jag blir bra igen!!!
Idag har jag varit och besökt skolan. Först Duvnäs där Marie bjöd på god mat och sedan Saltängen och alla underbara barn! Jag längtar tillbaka till jobbet och ser så mycket fram emot att få börja jobba med ettorna tillsammans med Sara som verkar underbar att ha att göra med. Barnen som jag träffat som ska gå i klassen verkar också fantastiska liksom det mesta förutom att det är lite rörigt såhär inför skolastarten med flyttkartonger och ombyggnationer som vanligt...
Tyvärr har knäleden inte blivit bättre och jag är fortsatt sjukskriven. På måndag ska jag läggas in på HS för mobilisering under narkos. Något som jag vill göra men inte vågar. Jag ska sövas och kommer att vakna i en motorkälke och ligga i den ungefär två dygn. Hoppas att de lyckas knäcka upp mjukdelarna i leden så att jag vaknar med bättre rörelseomfång. Jag håller tummarna för att allt ska gå bra och önskar av hela mitt hjärta att jag blir bra igen!!!
torsdag 5 augusti 2010
The Cult
Imorgon är det The Cult på Grönan. Jag ska dit om jag orkar. Har typ inte orkat någonting i sommar ju. Efter fyra månaders smärtor och rehabträning kunde man ju vara värd en vändning men den tycks aldrig komma. Knälden har fastnat på melan 60-70 grader och det kommer att bli fortsatt sjukskrivning. I september blir det antagligen mobilisering under narkos, något som jag börjat hoppas på alltmer ska kunna få igång knäleden igen.
Nu börjar det bli jobbigt psykiskt också, jag är ganska deprimerad helt enkelt. Jag som trodde att jag hade ett pannben som en oxe, men alla har väl sin gräns...
Hoppas på mirakel och att det snart ska vända och bli bättre, både psykiskt och fysiskt.
Nu börjar det bli jobbigt psykiskt också, jag är ganska deprimerad helt enkelt. Jag som trodde att jag hade ett pannben som en oxe, men alla har väl sin gräns...
Hoppas på mirakel och att det snart ska vända och bli bättre, både psykiskt och fysiskt.
fredag 23 juli 2010
Fredag känns inte som fredag
Idag är det fredag. Jag fick skjuts med mamma och pappa till HS för att köra rehabträning på fysioterapin med Bodil. 1 timme i motorkälken och sedan ett muskelstimulerande program på tensen 25 minuter.
Benet och knäleden läker nog som det ska men skadan är tydligen betydligt mer komplicerad än förra gången för sex år sedan har jag fått veta. Alla säger ju olika och man vet inte vad man ska tro. Allt ifrån att jag snart får en knäprotes till mobilisering under narkos till att jag kommer att bli lika bra som jag blev i andra knät har jag fått höra.
Jag får helt enkelt försöka hoppas och tro att det ska bli bra för så här vill jag inte leva resten av mitt liv. Det är bara det att det gör så fruktansvärt ont hela tiden. Svårt att sova (går inte utan sömnpiller just nu), ångest inför framtiden med jobbet och vardagen och sedan känner jag mig allt mer deprimerad eftersom det är så svårt att hålla hoppet och tron på att det ska bli bra igen levande. Jag gråter varje dag men mest i min ensamhet förstås. Alla är så gulliga och hjälper mig och alla undrar om det finns något de kan göra. Det är ju sjukt hur man kan vara så ledsen över en sådan sak, andra har ju inga ben alls och vissa dör helt orättvist i förtid av alla möjliga sjukdomar. Mina tankar går till en av mina bästa vänner Christer som dog i våras. Det är så svårt att styra över sina känslor, man kan ju inte jämföra sig med andra utan måste försöka klara sitt eget liv på bästa möjliga sätt. Jag vet inte om det som inte dödar härdar som de sade till mig i lumpen men ett annat talesätt stämmer så väl, nämligen det att när man är frisk så önskar man sig många saker men när man är sjuk eller har ont så önskar man sig bara en sak; att bli frisk.
Benet och knäleden läker nog som det ska men skadan är tydligen betydligt mer komplicerad än förra gången för sex år sedan har jag fått veta. Alla säger ju olika och man vet inte vad man ska tro. Allt ifrån att jag snart får en knäprotes till mobilisering under narkos till att jag kommer att bli lika bra som jag blev i andra knät har jag fått höra.
Jag får helt enkelt försöka hoppas och tro att det ska bli bra för så här vill jag inte leva resten av mitt liv. Det är bara det att det gör så fruktansvärt ont hela tiden. Svårt att sova (går inte utan sömnpiller just nu), ångest inför framtiden med jobbet och vardagen och sedan känner jag mig allt mer deprimerad eftersom det är så svårt att hålla hoppet och tron på att det ska bli bra igen levande. Jag gråter varje dag men mest i min ensamhet förstås. Alla är så gulliga och hjälper mig och alla undrar om det finns något de kan göra. Det är ju sjukt hur man kan vara så ledsen över en sådan sak, andra har ju inga ben alls och vissa dör helt orättvist i förtid av alla möjliga sjukdomar. Mina tankar går till en av mina bästa vänner Christer som dog i våras. Det är så svårt att styra över sina känslor, man kan ju inte jämföra sig med andra utan måste försöka klara sitt eget liv på bästa möjliga sätt. Jag vet inte om det som inte dödar härdar som de sade till mig i lumpen men ett annat talesätt stämmer så väl, nämligen det att när man är frisk så önskar man sig många saker men när man är sjuk eller har ont så önskar man sig bara en sak; att bli frisk.
tisdag 20 juli 2010
Fan fan fan
Smärtor i benet och knät, abstinens efter att ha slutat med morfinet helt, ångest inför framtiden, sömnbrist och ett konstigt tryck över bröstet. Vinkeln i knäleden står still på mellan 60 och 70 grader och de har pratat om mobilisering under narkos i höst när benet är helt läkt. Livet kunde kännas bättre...
söndag 11 juli 2010
Knäledens böjning
Jag glömde bort knäledens framsteg. Kanske för att det inte finns några, senast hade jag 62 grader i motorkälken enligt Bodil. Inte särskilt hoppfullt eftersom det stått still mellan 50-60 grader så länge nu. Doktorn och Bodil har flaggat för mobilisering under narkos vilket låter hemskt. Man sövs ned, vaknar i motorkälken och får ligga i den 2 dygn. Under narkosen har de tvingat upp knäleden...
Landet rehab
Är på landet och försöker njuta av den varmaste delen av sommaren 2010. Idag var nog årets varmaste dag. Nära 24 grader i vattnet och nu klockan halv åtta på kvällen nästan trettio grader varmt i skuggan.
Framsteg på benfronten:
1. Jag kan köra Andreas automatväxlade Volvo V70.
2. Det var inga konstiga bakterier i såret på benet.
3. Jag kan simma runt bojen.
4. Jag har dragit ned på dolcontin från 4 tabletter/dag till 2.
Framsteg på benfronten:
1. Jag kan köra Andreas automatväxlade Volvo V70.
2. Det var inga konstiga bakterier i såret på benet.
3. Jag kan simma runt bojen.
4. Jag har dragit ned på dolcontin från 4 tabletter/dag till 2.
tisdag 6 juli 2010
Huddinge sjukhus
Idag tillbringar jag större delen av dagen på Huddinge sjukhus för röntgen, läkarbesök och sjukgymnastik. Ska strax träffa läkaren som heter Staffan. Han var den andre som var med och opererade mitt knä och ben. Hoppas allt går bra.
tisdag 22 juni 2010
Belastning
Igår fick jag för första gången på 10 veckor börja belasta benet igen. Ungefär 20 kg får jag trycka med vilket känns väldigt konstigt. Efter gårdagens träning fick jag väldigt ont. Idag känns det bättre men nu ska jag strax iväg till sjukhuset igen för att träna. Annars är det en mycket härlig sommardag och jag har suttit i solen och läst lite i Ozzys självbiografi som jag fick av Mia i present när hon kom hem från England.
måndag 21 juni 2010
Måndag igen
Så var det måndag igen. Det brukar man vara lyckligt ovetandes om på sommarlovet men i år är det lite speciellt. Sjukgymnastik måndagar, tisdagar och onsdagar förändrar livet... Blås bort smärta, lös upp knäled! Jag säger som Tom Araya i Slayer: Some pain will last, last forever...
söndag 20 juni 2010
Malins födelsedag
20:e juni. Min lillasyster Malins födelsedag. Vi uppvaktade henne i morse med frukost på sängen där hon låg kvar i Mellangården och sov räv till klockan 8. Ikväll ska Malin åka och titta på en kajak som hon eventuellt ska få i födelsedagspresent av mamma och pappa. Mia och Anna blev kvar i stan igår kväll efter prinsessans bröllop och sov över på Brantstigen. Erik och jag var kvar på landet. Vi gick och lade oss tidigt och tittade på fotboll, Kamerun-Danmark. En rolig match som till slut vanns av Danmark. Idag vaknade vi tidigt och gick upp till Stockstugan för att äta frukost. Sedan åkte vi ut och fiskade. Jag fick en tvåkilosgädda som vi filéat och gravat. Den ska till Eriks stora glädje grillas och ätas ikväll.
Benet känns något bättre, jag har idag gjort ett nytt försök att skära ned på medicineringen. Tre dolcontin + två panodil + en voltarehn på morgonen och likandant på kvällen. Inget vid lunch. Får se hur detta funkar.
Benet känns något bättre, jag har idag gjort ett nytt försök att skära ned på medicineringen. Tre dolcontin + två panodil + en voltarehn på morgonen och likandant på kvällen. Inget vid lunch. Får se hur detta funkar.
torsdag 17 juni 2010
onsdag 16 juni 2010
Landet
53 grader på motorkälken igår. Bra. Svåra smärtor på morgonen idag. Jobbigt. Annars en vacker onsdag med rehabträning och sedan ut till landet.
tisdag 15 juni 2010
Milstolpen 50 grader
Igår kunde jag böja knäleden 50 grader. Jag slutade med motorkälken inställd på 52 grader faktiskt, men kanske inte riktigt klarade de där sista graderna. Jag får väldigt ont efter träningen i motorkälken på kvällarna. Ofta blir jag tvungen att ta en extra morfintablett framåt middagstid för att stå ut till kvällen, men det är det kanske värt.
Nu när vi ska börja bo mer på landet så ska jag istället räna på Huddinge sjukhus måndagar, tisdagar och onsdagar så att det inte blir så mycket hattande fram och tillbaka. Jag får bara sjukresa till och från hemadressen nämligen.
Efter några halvdåliga dagar med kyla och regn är nu solen och sommaren tillbaka och jag sitter med Mias MacBook i solen utanför porten och bloggar. Detta är pensionärernas favorittid och favoritplats här på Brantstigen. Kaffe, en macka och tidningen i solen utanför porten mellan 8-9...
So long!
Nu när vi ska börja bo mer på landet så ska jag istället räna på Huddinge sjukhus måndagar, tisdagar och onsdagar så att det inte blir så mycket hattande fram och tillbaka. Jag får bara sjukresa till och från hemadressen nämligen.
Efter några halvdåliga dagar med kyla och regn är nu solen och sommaren tillbaka och jag sitter med Mias MacBook i solen utanför porten och bloggar. Detta är pensionärernas favorittid och favoritplats här på Brantstigen. Kaffe, en macka och tidningen i solen utanför porten mellan 8-9...
So long!
lördag 12 juni 2010
Landet
Idag åker vi ut till landet. Mia stannar tyvärr hemma för hon måste plugga men jag, Ana och Erik får åka ut med mamma och pappa. Roligt för barnen att få leka med sina kusiner som har kommit ner från Piteå. Vi sover nog över tills måndag morgon tror jag. Mamma och pappa har lovat att stå för matlagningen, annars hade jag inte pallat ensam med båda barnen.
Benet är lika segt som vanligt. Igår var en mastodontdag för mig med skolavslutning på altängen på förmiddagen och Eriks kalas på Naturhistoriska riksmuséet på eftermiddagen. Två extra morfintabletter tog jag men hade ändå fruktansvärd mol- och nervvärk när jag kom hem på kvällen. När jag skulle ta kvällsmedicinen upptäckte jag att jag hade glömt att ta medicin på morgonen. Inte konstigt att jag hade värk... Idag har jag tagit medicinen som jag ska i alla fall men jag behöver mer dolcontin från apoteket snarast annars får jag skarva med tradolan. Pillertrillaren...
Nu ska jag satsa på utveckling av knäledens böjning och tänja med mina olika övningar från sjukhuset. Det går så segt. Inatt drömde jag att knäleden plötsligt fungerade igen, det knakade till och jag kunde sitta som vanligt på stolen. Skönt i drömmen men ett jobbigt uppvaknande.
See ya rockers! (though noone but me is reading)
Benet är lika segt som vanligt. Igår var en mastodontdag för mig med skolavslutning på altängen på förmiddagen och Eriks kalas på Naturhistoriska riksmuséet på eftermiddagen. Två extra morfintabletter tog jag men hade ändå fruktansvärd mol- och nervvärk när jag kom hem på kvällen. När jag skulle ta kvällsmedicinen upptäckte jag att jag hade glömt att ta medicin på morgonen. Inte konstigt att jag hade värk... Idag har jag tagit medicinen som jag ska i alla fall men jag behöver mer dolcontin från apoteket snarast annars får jag skarva med tradolan. Pillertrillaren...
Nu ska jag satsa på utveckling av knäledens böjning och tänja med mina olika övningar från sjukhuset. Det går så segt. Inatt drömde jag att knäleden plötsligt fungerade igen, det knakade till och jag kunde sitta som vanligt på stolen. Skönt i drömmen men ett jobbigt uppvaknande.
See ya rockers! (though noone but me is reading)
torsdag 10 juni 2010
Tråktorsdag
Jaha. Ibland behöver man kanske en vilodag. Jag har precis skrivit personliga brev till mina älskade elever som går ut sexan imorgon. Sorgligt. Sedan bakade jag en tårtbotten till Eriks jordgubbstårta. Han fyller sex år i morgon och vi ska fira det med middag, rundvandring och tårta på Naturhsitoriska riksmuséet. Helt i Erik style.
Benet har bara fått vara. Lite tänjövningar i väntan på varmare vetevärmare bara. Jag glömde fråga om hjälp efter att få på mig stödstrumpan i morse så idag får benet andas frisk luft. Det kanske är bra? När Mia och barnen kommer hem ska vi kanske basta (om vi hinner). Det blir i så fall min andra bastu sedan olyckan. Skönt i värmen för leden...
Nu ska kakan ut ur ugnen!
Benet har bara fått vara. Lite tänjövningar i väntan på varmare vetevärmare bara. Jag glömde fråga om hjälp efter att få på mig stödstrumpan i morse så idag får benet andas frisk luft. Det kanske är bra? När Mia och barnen kommer hem ska vi kanske basta (om vi hinner). Det blir i så fall min andra bastu sedan olyckan. Skönt i värmen för leden...
Nu ska kakan ut ur ugnen!
onsdag 9 juni 2010
Rehab
Kom precis hem från rehab på HS. Tog en glassbåt. Jag fick lite information från min sjukgymnast Bodil Andrén om hur det gick med rehabiliteringen vid förra skadetillfället för sex år sedan, de hade anteckningar kvar i datorn.
Tydligen gick det trögt då också och jag hade mycket ont. Det var först i början av juli smärtorna började avta och jag kunde minska på smärtstillande tabletter. Böjningen av knäleden gick dock bättre den gången då jag var uppe i 58 grader den 11/6. Då opererades jag tydligen den 28/4 (vilket låter märkligt sent) och dena gång opererades jag den 14/4. Måste kolla upp det.
Hur som helst så känns det lite som en tröst att det inte går så mycket sämre denna gång. Jag ska försöka hålla humöret uppe ett tag till...
Tydligen gick det trögt då också och jag hade mycket ont. Det var först i början av juli smärtorna började avta och jag kunde minska på smärtstillande tabletter. Böjningen av knäleden gick dock bättre den gången då jag var uppe i 58 grader den 11/6. Då opererades jag tydligen den 28/4 (vilket låter märkligt sent) och dena gång opererades jag den 14/4. Måste kolla upp det.
Hur som helst så känns det lite som en tröst att det inte går så mycket sämre denna gång. Jag ska försöka hålla humöret uppe ett tag till...
tisdag 8 juni 2010
Idag känns det trögt. Jag tror att det är något permanent fel på vissa nerver i mitt ben. Det är en nerv som verkar gå från utsidan av underbenet strax under knäleden och vidare ner på ovansidan av foten till stortån. Den är klämd eller något liknande. Känns inte okej. Jag ska försöka få tag i min läkare eftersom jag behöver mer dolcontin och alvedon vilket inte är lätt. I morse testade jag att ersätta dolcontinet med tradolan som gick ut 2008. Jag skar ned på dolcontinet häromdagen men det funkade inte, det blir outhärdligt precis innan nästa medicinering. Strålande och stickande smärtor mest på översida/utsida av smalbenet mitt på. Var ska detta sluta? Två steg framåt och ett tillbaka. Senast jag var på sjukgymnastiken i måndags hade vinkeln försämrats till 41-42 grader enligt Bodil men jag hade den gamla motorkälken så jag vet inte hur exakt det där är. Framåtskridandet har upphört för tillfället i alla fall. Jag ligger konstant på mellan 40-45 grader hela tiden... Jag är så less på detta nu.
torsdag 3 juni 2010
Sommarfest
Natten till idag kom min Mia hem från en härlig Englandsresa med sin skola. De verkade ha haft jätteroligt med äventyrslekar på ett camp söder om London.
Idag är det sommarfest på Höjdens förskola och Erik ska bli avtackad av sina fröknar där. Det blir spännande. Sedan kommer mormor och farmor hit på grillmiddag efteråt men Mia ska tyvärr på examination på lärarhögskolan så hon missar det. Idag verkar det bli årets varmaste dag hittills men det blåser ganska mycket.
Benet känns okej idag men inatt hände något läskigt. Jag hade släppt på ett kardborrespänne på ortosen för att såret under skulle få läka ifred. Så ryckte jag till med benet i sömnen och hörde att det knakade i knäleden och vaknade av smärtan. Det gick nog bra ändå för idag känns det som vanligt igen. Nu ska jag träna lite på min senaste "Bodilövning", att spänna lårmuskeln mha gummiband.
Idag är det sommarfest på Höjdens förskola och Erik ska bli avtackad av sina fröknar där. Det blir spännande. Sedan kommer mormor och farmor hit på grillmiddag efteråt men Mia ska tyvärr på examination på lärarhögskolan så hon missar det. Idag verkar det bli årets varmaste dag hittills men det blåser ganska mycket.
Benet känns okej idag men inatt hände något läskigt. Jag hade släppt på ett kardborrespänne på ortosen för att såret under skulle få läka ifred. Så ryckte jag till med benet i sömnen och hörde att det knakade i knäleden och vaknade av smärtan. Det gick nog bra ändå för idag känns det som vanligt igen. Nu ska jag träna lite på min senaste "Bodilövning", att spänna lårmuskeln mha gummiband.
onsdag 2 juni 2010
tisdag 1 juni 2010
Same same
Ny morgon, nya möjligheter? Nja... Det känns varken bättre eller sämre än igår trots att jag tog det väldigt lugnt igår med träningen. Det enda jag gjorde på hela dagen var att gå fram och tillbaka till Höjden för att testa om det gick. Det gjorde det men det var tungt för handlederna.
Idag blir det rehab kl. 14 som vanligt. Jag har glömt bort att göra övningen med stretchbandet som Bodil visade sist, det var en övning för låret. Jag fick också träna knäledens balans på en medicinboll.
Idag blir det rehab kl. 14 som vanligt. Jag har glömt bort att göra övningen med stretchbandet som Bodil visade sist, det var en övning för låret. Jag fick också träna knäledens balans på en medicinboll.
Vilodag
Tisdag. Idag ska jag skriva färdigt sagan som jag började på igår, "Pojken och blåvalen". Efter gårdagskvällens molvärk lyckades jag i alla fall somna i vår stora ensamma dubbelsäng till slut. Mormor Marianne sov i tv-rummet. Erik kom in och lade sig bredvid mig någon gång på natten och mormor Marianne kom bärandes på en lite mammagnällig Anna framåt morgontimmarna. Skönt med en lugn vardagsmorgon utan stress, Marianne lämnade barnen på Höjden strax innan kl. 9.
Idag på morgonen känns det bättre och jag sitter och bloggar i köket med en skön vetevärmare under vaden. Mormor Marianne har fått med sig ICA-kort och en inköpslista och jag hoppas att det blir grillväder ikväll så att svärmor kan få något gott till livs. Jag har bett henne att köpa ett lådvin också, det funkar bra med ett eller två glas vin till maten trots medicinerna faktiskt.
Idag på morgonen känns det bättre och jag sitter och bloggar i köket med en skön vetevärmare under vaden. Mormor Marianne har fått med sig ICA-kort och en inköpslista och jag hoppas att det blir grillväder ikväll så att svärmor kan få något gott till livs. Jag har bett henne att köpa ett lådvin också, det funkar bra med ett eller två glas vin till maten trots medicinerna faktiskt.
måndag 31 maj 2010
2 steg framåt 1 tillbaka...
Efter helgen har jag idag återigen legat 1 knapp timme i motorkälken. 46 grader, 43 enligt Bodil. Det har känts bättre idag men nu på eftermiddagen/kvällen kom bakslaget. Hemska stickningar och molvärk i benet, det fick bli 1 extra morfin. Hoppas på en skönare morgondag...
söndag 30 maj 2010
Måndag igen
Det känns lite konstigt med måndagar. Alla ska iväg till jobb, skola eller förskola och själv sitter man bara kvar. Inväntar morgonmedicinerna (två alvedon, en voltaren och 30mg dolcontin) för att smärtorna ska dämpas något och väntar på att de ska öppna telefonslussen så att man kan ringa och beställa sjukresa till Huddinge sjukhus för dagens sjukgymnastik. Nu tränar jag med Bodil tre gånger i veckan på Huddinge, jag får ligga en timme i motorkälken för att öka rörligheten i knäleden...
I morse vaknade jag hemma hos mamma och pappa igen, de har varit underbara och tagit hand om oss hela helgen. För första gången sedan skadan kan jag möjligen känna att det är lite bättre på morgonen med smärtorna. Hoppas att det vänder nu!!!
I morse vaknade jag hemma hos mamma och pappa igen, de har varit underbara och tagit hand om oss hela helgen. För första gången sedan skadan kan jag möjligen känna att det är lite bättre på morgonen med smärtorna. Hoppas att det vänder nu!!!
Landet
Idag fick jag och barnen följa med mamma och pappa till landet. Härligt med lite fiske och naturupplevelser som omväxling. Benet, nja... Ingen förändring tror jag... Varför gör det så ont fortfarande???
lördag 29 maj 2010
Ågesta
Mamma och pappa drog iväg oss till Ågesta för lite "handikappfågelskådning". Det var kallt och regnigt i början vid fågeltornet men sedan sprack det upp och blev en kanondag. Typiskt svenskt sommarväder och jag måste ha gått över en kilometer med kryckorna eftersom Anna somnade i rullstolen. Erik fick säkert 10 nya arter och är nu uppe i ungefär 45 st. på sin livskrysslista.
Tyvärr får jag väl betala i smärta till kvällen för denna utflykt...
Tyvärr får jag väl betala i smärta till kvällen för denna utflykt...
Mia i England
Mia åkte till England på skolresa med några elever och kollegor i morse kl. 05.45. Tur att hon kom iväg eftersom Erik natten innan började kräkas. Han kräktes åtta gånger under natten och Mia hjälpte till att tvätta och springa med rena lakan samt svabba golv. Själv sov jag bredvid Erik i stora sängen och hoppade med kryckor och spyhink fram och tillbaka mellan sovrummet och badrummet. Hoppas att vi klarar oss, framförallt Mia så att hon får en härlig resa.
Nu är vi hos mamma och pappa som tar hand om oss över helgen. Jag missade sjukgymnastiken igår eftersom Erik var hemma från förskolan. Smmärtan konstant, rörelsen likaså. Jag har fått en stödstrumpa som ska sitta på under dagtid. Känns som om man kan vara uppe längre stunder med den. Bra!
Nu är vi hos mamma och pappa som tar hand om oss över helgen. Jag missade sjukgymnastiken igår eftersom Erik var hemma från förskolan. Smmärtan konstant, rörelsen likaså. Jag har fått en stödstrumpa som ska sitta på under dagtid. Känns som om man kan vara uppe längre stunder med den. Bra!
torsdag 27 maj 2010
Sjukgymnastik
Förra torsdagen fick jag ta bort min yttre fixering av benet. Det var hemskt att skruva bort dem på Magnus rum utan bedövning men skönt när det var över. Faktum är att fem av sex skruvar gick utan större problem men den sjätte var horribel, särskilt i början. En svårbeskriven smärta, som en blandning av ilningar som man får när tandläkaren borrar i tänderna med brännande känslor och strålande smärtor ned mot foten.
I tisdags kom jag igång med sjukgymnastiken på Huddinge sjukhus. Jag fick ligga en timme i motorkälken, en maskin som långsamt böjer knäleden fram och tillbaka till ett visst givet gradtal. I tisdags klarade jag 36 grader, idag 42. Jag är imponerad av hur effektivt motorkälken mjukar upp knäleden. Min ortoped Magnus var tydligen också imponerad över att jag kunde böja så pass mycket som 36 grader så snart efter borttagningen av fixationen.
I tisdags kom jag igång med sjukgymnastiken på Huddinge sjukhus. Jag fick ligga en timme i motorkälken, en maskin som långsamt böjer knäleden fram och tillbaka till ett visst givet gradtal. I tisdags klarade jag 36 grader, idag 42. Jag är imponerad av hur effektivt motorkälken mjukar upp knäleden. Min ortoped Magnus var tydligen också imponerad över att jag kunde böja så pass mycket som 36 grader så snart efter borttagningen av fixationen.
Snowboardskada IGEN...
Den 5/4 2010 på eftermiddagen skulle jag få lite egen tid i Trotparken. Jag hoppade alldeles för högt och långt i ett av de mindre hoppen nedtill och fick en hemsk plattlandning. Kände direkt att knät var trasigt. Skoter ned till ambulansen som väntade vid Kåvans gästcenter där också Mia och barnen satt och fikade.
På Funäsdalens mottagning konstaterades svårartad fraktur och att skenbenet var av. En liknande skada som jag råkade ut för för sex år sedan alltså. Det blev ambulans till Vemdalen, helikopter till Östersund, ambulans igen till flygfältet (fråga mig inte varför), ambulansflyg till Bromma och ännu en ambulans till Huddinge sjukhus.
Efter en första yttre fixering med hjälp av sex skruvar i benen den 6/4 fick jag vänta ungefär en vecka på operation. Delar skulle bl.a. beställas från Schweiz... Min ortoped heter Magnus Legert och är både trevlig och duktig. De opererade först 4 timmar från sidan av vaden och tog sedan en paus och släppte på blodflödet. Sedan opererade de ovanifrån i 2 timmar till. Jag vaknade efter ungefär 9 timmar i narkos och hade fruktansvärt ont. Jag fick ligga på postOp under övervakning ungefär ett dygn varefter jag skickades upp till avdelning K83.
I början hade jag så ont att jag fick mofindropp som jag själv kunde trycka i mig. Efterhand övergick smärtlindringen i tabletter, oxykontin och oxynorm mot smärtan, fragmin mot blodproppar och alvedon förstås. Förstoppad blev jag också och åt allt man kan tänka sig för att få fart på magen.
Jag förflyttades de sista dagarna av sjukhusvistelsen till Carema rehabcentrum på Saltsjöbadens sjukhus. Då hade jag tillbringat ungefär en månad på sjukhus.
Det var en oerhörd lättnad att få komma hem efter detta och träffa barnen och Mia. Jag fick med mig kryckor och en rullstol och sedan dess har jag klarat mig hemma med stor hjälp av framförallt Mia, men också av Erik och Anna, mamma och pappa och svärmor Marianne. Tusen tack allihopa!!!
På Funäsdalens mottagning konstaterades svårartad fraktur och att skenbenet var av. En liknande skada som jag råkade ut för för sex år sedan alltså. Det blev ambulans till Vemdalen, helikopter till Östersund, ambulans igen till flygfältet (fråga mig inte varför), ambulansflyg till Bromma och ännu en ambulans till Huddinge sjukhus.
Efter en första yttre fixering med hjälp av sex skruvar i benen den 6/4 fick jag vänta ungefär en vecka på operation. Delar skulle bl.a. beställas från Schweiz... Min ortoped heter Magnus Legert och är både trevlig och duktig. De opererade först 4 timmar från sidan av vaden och tog sedan en paus och släppte på blodflödet. Sedan opererade de ovanifrån i 2 timmar till. Jag vaknade efter ungefär 9 timmar i narkos och hade fruktansvärt ont. Jag fick ligga på postOp under övervakning ungefär ett dygn varefter jag skickades upp till avdelning K83.
I början hade jag så ont att jag fick mofindropp som jag själv kunde trycka i mig. Efterhand övergick smärtlindringen i tabletter, oxykontin och oxynorm mot smärtan, fragmin mot blodproppar och alvedon förstås. Förstoppad blev jag också och åt allt man kan tänka sig för att få fart på magen.
Jag förflyttades de sista dagarna av sjukhusvistelsen till Carema rehabcentrum på Saltsjöbadens sjukhus. Då hade jag tillbringat ungefär en månad på sjukhus.
Det var en oerhörd lättnad att få komma hem efter detta och träffa barnen och Mia. Jag fick med mig kryckor och en rullstol och sedan dess har jag klarat mig hemma med stor hjälp av framförallt Mia, men också av Erik och Anna, mamma och pappa och svärmor Marianne. Tusen tack allihopa!!!
torsdag 25 februari 2010
Ishockey
Jaha. Skitmatch? Jag vet inte, men det känns som om vi svenskar alltid underskattar lag som inte heter Ryssland, Kanada, USA, Finland eller Tjeckien.
Vitryssland och Slovakien borde så klart ligga på den listan. Över lag som inte FÅR underskattas.
Då går det så här gott folk. Kommer antagligen att hända igen. Man får trösta sig med att Sverige hade ett mycket bra OS-lag i år och hoppas att fortsättningen av turneringen blir underhållande. Men tänk om Sverige hade kunnat spela hela matchen som man spelade de sista fem minutrarna. Vad hade det då stått på resultattavlan?
Vitryssland och Slovakien borde så klart ligga på den listan. Över lag som inte FÅR underskattas.
Då går det så här gott folk. Kommer antagligen att hända igen. Man får trösta sig med att Sverige hade ett mycket bra OS-lag i år och hoppas att fortsättningen av turneringen blir underhållande. Men tänk om Sverige hade kunnat spela hela matchen som man spelade de sista fem minutrarna. Vad hade det då stått på resultattavlan?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)